Detta inlägget tillägnar jag min störtsköna vän Anna.
Jag har nog aldrig skrattat så mycket som jag gör med henne. Hon får mej att må så bra som jag bara kan. Och det mina vänner, det är inte illa.


Hon är snygg också.

Anna är underbar. Anna är fantastisk. Anna är speciell. Anna är smart. Anna är tok-bra. Anna är bäst. Jag kan hålla på i evighet men då kommer jag få skrivkramp. Vad jag egentligen vill få fram är att min Anna åker till fjällen på Söndag. Och det hade vart helt okej om hon bara skulle på skidsemester som vanligt folk brukar när dom ska till fjällen. Men inte Anna inte, nej här ska man vara extra ordinär och stanna ända till April. FÖR ATT JOBBA! Jag blir inte klok. Jag kommer sakna min Anna så oootroligt mycket.

Jag har även använt min hjärna på ett klokt sätt och lovat att köra henne till sälen. Fast det gör jag så gärna, det komer bli en underbar liten roadtrip och jag får även sällskap av Winkler, Nea och Wille. Underbart.

Men det kommer bli sjukt jobbigt att lämna Anna och åka hem utan henne. Sååå tomt. Vet inte riktigt vad jag ska ta mej till men som jag så snyggt uttryckte mej när vi pratade om allt; "Det är ju tur att du har din blogg" (som om att telefonen inte är uppfunnen än).



Nu blev detta helt flum för jag kan inte skriva bra om en sån här sak som om det inte vore för att Anna kommer få helt sjukt kul hade gjort att jag gråtit floder. Nu gråter jag bara en iten skvätt som man kan säga.

Anna, jag älskar dej och kommer sakna dej så in i norden. Jag vet att du kommer få det super och jag kommer ju upp på nyår. Tok-tur. Du har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. (okej, nu får jag sluta innan detta blir illa...)

     

Later.

Igår förlorade vi dm. Vi som skulle vinna.

Jag stukade tummen och kunde inte skala min clementin utan att de gjorde ont så frågade Anna om hon kunde hjälpa mej
- Nej, du har ju nio till. (?)

Nu sitter jag på bussen och ska snart till sprutdoktorn. (jag vet allt va ni tänkte nu) Men två sprutor kvar sen börjar jag bli fullvaccinerad. Så jag slipper konstiga hepatiter och grejer..


Jenny sa att jag såg trött ut idag.



Nån som håller med? Jag gör.

Later.

Alla som känner mej vet att det roligaste jag vet är att springa. Speciellt i spåret. Så därför gav jag mej ut tillsammans med Anna och Malin för en lätt löprunda med avslutande backträning. Första varvet gick helt okej, va pratade och skrattade lite. Varv två gick okej, vi pratade lite. Varv tre gick sådär, Anna och Malin pratade. (Varför i hela varlden utsäätter jag mej för sånt här?)

Sen var det backträning vilket gick väldigt bra. Men jag funderar fortfarande på varför det låter mer om Anna än om mej när man springer i backen..

Tv-mys med vänner, tre utslagna damer i halvliggande position och glögg. Dock var det ingen av oss som orkade skratta.. Men det vr kul ändå.

Later.

Nästa storsatsning på Tv3: "Ensam Sofi söker".

Vaknade klockan 9, helt sjukt trött. Kunde inte somna om. Kanon, eftersom jag inte kunde somna igår vilket ger ett resultat på ca 4 timmars sömn. Nu blev jag ännu tröttare bara genom att skriva de.

Men för en minut eller så blev jag plötsligt helt klarvaken, tvätten. Var fan är tvätten? Kanske där jag lämnade den sist? Tvättstugan. I min trevliga tvättstuga tvättar man antingen nellan 7-12, 12-17 eller 17-22. Jag tvättade naturligtvis igår kväll och gjorde allt utom att hämta tvätten.

Jag tycker det är väldigt pinsamt när sånt här händer så jag försökte tänka ut en smart ursäkt.
- kankse ingen är så korkad och tvättar klockan sju på morgonen en söndag?
- om jäg väntar till klockan tolv och smiter in mellan dom som ska tvätta?
- om jag aldrig mer hämtar min tvätt? (bara hela mitt liv i klädväg men man kan ju gå naken)

Jag tog mod till mej och hämtade tvätten och hoppades att människan som tvättade inte skulle vara där just då. Jag börjar proppa ner alll min skrynkliga tvätt som någon hade lagt i en enda hög på golvet och är nästan klar när dörren öppnas och det kommer in en tant. Ingen sån söt tant utan en vanlig tant. Då inser jag att jag tagit hennes ikea-kasse eftersom min visst låg under alla kläder.

Och vad ska jag göra nu?

Det slutade med några minuter av ursäkter innan jag som en tomat gick ut med min överfulla kasse. Jag hatar när sånt här händer.

Ibland har man dagar som inte är lika bra som alla andra dagar. Det är speciellt dom dagar som man vet hade kunnat vara så fantastiska som blir dåliga även om dom egentligen inte är så dåliga. Som idag.

Vaknade halv ett, hade ingenting planerat (egentligen väldigt skönt) så jag låg kvar i sängen och kollade på vänner.

Sen ringde mamma och ville bjuda på mat så tog mej upp och hoppade in i duschen (nej jag hoppade inte, jag gick) och tog mej sedan till mamma och åt god mat. Från ingenstans säger sen mamma: Ska jag gå me dej hem nu och hjälpa dej med disken? (hade klagat lite över att jag inte kunde äta hemma för att jag inte hade några rena tallrikar) - ehm, ja tack?

Så nu har lördagseftermiddagen och kvällen fördrivits med disk, städ och garderobsrensning. Mamma är bara alldeles bäst i hela världen. Som från ingenstans har jag nästan en ny lähgenhet. Bara sådär.

Så egentligen har det varit en bra dag, för det är inget dåligt som hänt men det är en dålig dag. För jag vet att det hade kunnat vara så mycket bättre, jag hade kunnat göra så mycket skoj.

Men nu sitter jag ensam och kollar på stjärnor på is istället. Inte jättekul. Men det blir väl bättre. Får ta mej igenom några dåliga dagar så kommer det nog en bra snart.

Väsrt vad dystert det blev. Jag är dyster. Och ledsen. Och arg. Ja arg, jättearg. Och det är bra.

Later.

Okej, här kommer en helt opartisk syn på det här med domare och regler. Så vitt jag vet så har domaren rätt att bedöma när spelare gör rätt och fel. Om man gör fel (enligt domaren) så kan han blåsa i sin underbara visselpipa och säga att nu gjorde du fel och ge bestraffning i form av frispark eller varning eller nåt annat trevligt. (Kanske tvinga iväg en på bio med en äcklig gubbe eller nåt.) Men vad händer om man som spelare anser att domaren gör fel (för det händer faktiskt, det vet jag)? Då får man minsann inte protestera inte. För då får man ännu mera varningar, och två varningar gör att man får ett rött. Rättvist? Nej.

Det är ungefär som när man va liten och bråkade med mamma eller pappa. Gjorde man nåt som var fel (enligt dom) så sa dom till en att vara tyst. Men vad hände om man själv sa åt dom att vara tysta? Ja, då åkte man in på sitt rum. Orättvist underläge utan att förtjäna det? Ja. För vad hände om man inte gick in på sitt rum utan sa åt mamma och pappa att gå in på sitt rum? Ja, då fick man gå in på sitt rum och inte komma ut. Hurra.

---

Nog om det. Det var all tid den här dagen fick åt den analysen.


Just nu: Rött kort åt kärleken.



Later.

humör: helt okej
känsla: glad
väder: just nu rullgardiner nere så ser inte men antar att det regnar och blåser
bästa: att jag ligger i min säng
sämsta: att jag snart ska gå upp (hinner väl inte somna innan klockan ringer)
att göra: sova gott och drömma sött
borde göra: ingenting
klädsel: trosor
tanke: att oftast har du inte rätt att klaga på det du tycker är fel om du inte gjort någonting för att förändra det
finaste: smultronstället

---

Imorgon ska jag gå upp alldeles för tidigt, vågar inte ens skriva när för då blir de helt plötsligt ännu mer påtagligt att det faktiskt fortfarande kommer vara natt när jag ramlar ur sängen.

På tal om att ramla:

---

Sov gott allesammans.

Jag ska till Thailand, jag ska till Thailand, na, na, na, na, na.

En av grejerna i singing bee är tre-kampen. Det är när det är tre stycken kvar (otippat) och man sjunger en låt tillsammans. Eller inte alla på en gång utan vissa rader sjunger bandet sen är det olika rader som är märkta med olika färg och så har deltagarna just varsin färg och då ska man alltså sjunga de rader som har den färgen. Ni fattar. Familjen är samlad och mamma säger: Jag hade inte ens kommit ihåg vilken färg jag hade. (behöver jag nämna att deltagarna har varsin gigantisk lapp med sin färg på fäst på tröjan?)



Later.

Vad jag har fattat det som så måste ni som inte kan se den nya blogdesignen rensa er historik och tömma cookiesarna. Segt att man måste göra det men datorn lagrar tydligen en massa som gör att man sedan inte kan se de nya uppdateringarna när det gäller design på websidor.

Hoppas alla har en fantastisk fredag.

Idag är jag arbetslös. Det betyder en hel dag ledigt. Jag tar tillvara på min lediga dag genom att göra ingenting. Hur tråkig får man bli. Fast det är ganska mysigt att bara vara hemma och plocka lite och fixa iordning med sånt man inte hinner annars.

Jag har kommit på att när jag inte har så mycket att göra tänker jag att jag ska äta (för då får man nåt att göra) men eftersom träningarna har börjat har jag bestämt mig för att vara nyttig. Alltså inget småätande. Kul. Verkligen jättekul.

När jag städade i ett skåp förut hittade jag mitt grymma recept på vita snoddas men eftersom jag inte kan baka den till mig själv kan jag ju alltid dela med mig av receptet medans jag funderar på vem jag kan överraska men en kaka.

VITA SNODDAS (silviakaka)
- 6 dl socker
- 4 ägg                vispas poröst
- 2 äggvitor

Blanda i
- 6 dl mjöl
- 4 tsk bakpulver
- 3 dl ljummet vatten

Häll smeten i en smord långpanna och grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader i ca 20 min.

Glasyr (sjuds i en kastrull ca 5 min)
- 200 g smör
- 2 äggulor
- 2 dl socker                
- 2 msk vaniljsocker

Bred ut glasyren när kakan svalnat, toppa med kokos och skär sedan kakan i rutor.

SUPERGOTT!


När man ändå pratar om saker som är goda är jag för tillfället en sucker för ProVivas jordgubbsdryck. Mm.




Later.

Har ändrat lite på min blogg. Är inte helt nöjd så kommer nog ändra snart igen men tills dess får det se ut som det gör. Lite gladare nu är förut tycker jag allt. Lite mer färg i headern och rosa bakgrund.

Vad tycker ni?

Jag har haft den bästa kvällen och trodde inte att jag skulle råka ut för fler missöden idag men oj vad fel man kan ha. Som jag skrev förut började dagen sådär och efter det har det gått i omgångar, men som Anna skrev; det blir alltid värre framåt natten.

Igår va vi ett gäng som var duktiga och gjorde lite styrka under "vilan" mellan matcherna på träningen. Julia satt och tittade på.

(Jenny) - Julia, har inte du pojkvän?
- Joo.
- Varför gör inte du nån styrka då?

Här fattade varken Julia eller vi andra nånting men vid nästa vila var Julia med och gjorde styrka.

(Jenny) - Sedär Julia, nu verkar det till och med som om du vill behålla honom.
- Va?
- Ja, du gör ju situps så du inte slappar till dej.
(Jag) - Men ja trodde att det var när man hade förhållanden som man fick slappa till sig?
(Anna) - Precis, man är garanterad sex även om man blir tjock, vad ska man annars med förhållanden till?



Anna är förövrigt singel? Någon som vill offra sig?


Hon hade glömt att hon sagt det igår så jag fick påminna henne idag. Hon erkände att hon var sjukt nöjd med sitt uttalande. Jag håller med.

---

Annika är sämst i världen på att byta samtalsämne.
- Annika, har ni gängat än då? (man får lov att vara nyfiken)
- Vilket stort gäng vi är som gör styrka här iår, förra året var jag helt ensam.


Betyder dett att man får tolka svaret som man själv vill?


Later.

Mamma väcker mig 06:30 och frågar om jag ska köra henne till jobbet. Helt ovetande om att jag ens är vaken går jag upp tar på migkläderna som ligger närmast, bäddar sängen(?), och kör mamma till jobbet. Klockan är nu 06.50 och jag tror att jag fortfarande sover, åker och tankar (ska man låna bilen får man ta och vara en bra dotter). Eftar att jag tankat (det var för övrigt sjukt kallt ute så vid den här tiden har jag vaknat till en aning) så åker jag hem.

Det är nu jag får för mig att kolla om bomen är öppen så jag kan köra så nära som möjligt och det är den YES, jag ställer mig utanför och inser att här står det visst en grävmaskin och lite andra byggrejer. Självklart hinner jag också tänka att hoppas jag inte står i vägen nu. Men efter att jag tänkt det så glömmer jag det och går in till min varma goa lägenhet (som för övrigt är iskall, men allt är bättre än ute). Tittar på klockan 07.05. Undrar om gymet öppnar sju ida?(!) Nu har jag fått för mig att jag skall träna på gymet, om dom inte ringer från skolan så jag skall jobba.

När jag äntligen har insett att båda mina träningsbyxor är hos Jenny tar jag mina grejer för att bege mig till mamma och snoka reda på ett par att låna. NU! Jag går ut och ser en massa byggubbar samt min hyresvärd utanför porten. Hmm. Inte bra. Jag tar stora steg mot bilen samtidigt som gubbarna får ord i mun
Jaså, e de din bil den där?
Det var på tiden!
SMIDIGT!
Det sistnämnda är det hyresvärden som får ur sig. Naturligtvis har dom stått och väntat på att jag ska flytta min bil i typ 30minuter och är sådär nöjda. Man kan säga att jag blev helt illröd i ansiktet och börjar med en förlåtramsa som inte är kort. (Jag som trodde att jag kunde stå på mig och inte skämmas för att man gör lite fel ibland men inte, har fortfarande en klump i magen). Jag tar till min snyggaste backningsteknik som är obefintlig och krånglar mig förbi alla maskiner och grejer som helt plötsligt var ganska många, måste missat de. Kör därifrån hem till mama, tar på mig ett par träningsbyxor och nu ska jag till gymet. Vilken underbar dag det är idag.

Om någon nån gång skulle få för sig att vara lite extra snäll mot mig (vilket är allt annat än troligt) så skulle det sitta fint med en kamera bara sådär, lite överraskningspresent på nåt sätt. 





Detta är förmodligen enda gången dessa ord kommer förekomma på min blogg men det är kris.
Snälla GUD, ge mig en kamera.