Ibland har man dagar som inte är lika bra som alla andra dagar. Det är speciellt dom dagar som man vet hade kunnat vara så fantastiska som blir dåliga även om dom egentligen inte är så dåliga. Som idag.

Vaknade halv ett, hade ingenting planerat (egentligen väldigt skönt) så jag låg kvar i sängen och kollade på vänner.

Sen ringde mamma och ville bjuda på mat så tog mej upp och hoppade in i duschen (nej jag hoppade inte, jag gick) och tog mej sedan till mamma och åt god mat. Från ingenstans säger sen mamma: Ska jag gå me dej hem nu och hjälpa dej med disken? (hade klagat lite över att jag inte kunde äta hemma för att jag inte hade några rena tallrikar) - ehm, ja tack?

Så nu har lördagseftermiddagen och kvällen fördrivits med disk, städ och garderobsrensning. Mamma är bara alldeles bäst i hela världen. Som från ingenstans har jag nästan en ny lähgenhet. Bara sådär.

Så egentligen har det varit en bra dag, för det är inget dåligt som hänt men det är en dålig dag. För jag vet att det hade kunnat vara så mycket bättre, jag hade kunnat göra så mycket skoj.

Men nu sitter jag ensam och kollar på stjärnor på is istället. Inte jättekul. Men det blir väl bättre. Får ta mej igenom några dåliga dagar så kommer det nog en bra snart.

Väsrt vad dystert det blev. Jag är dyster. Och ledsen. Och arg. Ja arg, jättearg. Och det är bra.

Later.