Det är tur att jag haft en så bra helg som jag kan luta mig tillbaka mot. Jag har inte gjort nånting sen jag kom hem från jobbet efter en sväng hos mamma o pappa. Jag har tänt en massa ljus och bara legat på soffan. Sovit lite också. Så skönt att man kan göra det dagar som den här. Jag har tänkt en hel del också. Men inte på en enda sak som har nånting att göra med att komma fram till något. Utan bara på bra saker, som på helgen och på fina ord som barnen på jobbet funderar över.

En liten kille på 5år frågade mig om jag visste varför jesus hade valt ut just oss till att få leva. "Men Sofi, varför? Varför är det liksom just vi som lever, som blev valda till att få leva på jorden?" Sen varvade han dom tankarna med tankar om att om vi hade levt på saturnus hade vi varit slemmiga monster.

Dock blev jag mest förvånad över att han kunde så många planeter och visste vad gravitation var. Det är inte klokt, han visste mer än mig. Jag blir så lycklig.

I lördags frågade en av mina vänner mig hur stort mitt hjärta egentligen var. Jag kommer aldrig kunna svara på det men när man får just den frågan växer det ännu mer. Bättre vänner finns inte. Kärlek.

Nu ska jag avsluta min dåliga dag med att fortsätta ligga på soffan och förhoppningsvis lyckas med ett givande telefonsamtal. Tror jag kan behöva det efter några ensamma timmar. Även om jag gillar min egentid så är jag trots allt social av naturen. Och känslig. Tror jag behöver samtalet mest på grund av det sistnämnda just för dagen. Varför ska kärleken vara så besvärlig?

Later.